Kremering eller gravsättning ska äga rum inom en månad efter dödsfallet. Det innebär att begravningsceremonin skall hållas så att tid finns för kremering som oftast äger rum några dagar efter begravningen. Vid jordbegravning äger begravningsakt och gravsättning i regel rum samma dag.

Svart slips är alltid korrekt. Vit slips bär manliga nära släktingar som make, son, barnbarn, barnbarnsbarn, far, mor- och farfäder, bror och brorsbarn, måg, svåger, svärfar.

Vanligen mellan 25.000 kr och 45.000 kr beroende på vad som ingår. Olika kostnadsposter är:

Begravningsbyråns arvode, kista, urna, blommor, dödsannons, programblad, begravningsbil, bärare, solistarvode, minnesstund, tackannons, tackkort.

Gravsten och bouppteckning tillkommer.

Kostnaderna för begravningen tas normalt ur dödsboet.  Om det saknas tillgångar i dödsboet kan de efterlevande ansöka om ekonomiskt bistånd från kommunen. Kostnader för gravplats, kremering och ceremonilokal är redan betalda genom  begravningsavgiften som tas ut via skattesedeln.

Om den avlidne inte är medlem i Svenska Kyrkan har man ingen rätt till begravningsgudstjänst enligt Svenska Kyrkans ordning. Det innebär att man inte har någon rätt att ha begravningsceremonin i kyrkan och ingen rätt till präst eller kyrkomusiker.

Däremot har man rätt till gravplats på kyrkogården liksom rätt till allt som har med kremering och gravsättning att göra, för även om man inte tillhör Svenska Kyrkan betalar man en begravningsavgift via skattsedeln som normalt täcker kostnaden för upplåtelse av ceremonilokal, kremation, gravöppning och upplåtelse av grav under 25 år samt vissa transporter.

Det förekommer att den som lämnat Svenska Kyrkan ändå haft en kristen livsåskådning och därför önskat en kyrklig begravningsgudstjänst. I så fall kan det vara möjligt att tillgodose den avlidnes önskan, men den avlidne jämställs med icke-församlingstillhörig, varför dödsboet får räkna med att betala en avgift till församlingen för präst, organist och kyrkolokal.